Les Triplettes!

Fotot är taget av Frida-vännen hemma hos henne då vi åt potatissallad och tårta, som bland annat Albin och Jenka hade stått och grejat med. Otroligt trevlig afton. Himmel vad jag saknar den tiden. Då vi alla var tillsammans. Nu får man resa jorden runt för att träffa sina vänner. Men inte är det mindre trevligt. Det är bara sammanhållningen jag saknar. Pratade med Frida igår och jag insåg då att jag saknar henne otroligt mycket. När Simon, liksom Albin kom till mig härom dagen, hade jag inte träffat dem på minst en månad. Vi som sågs var dag förr... Dejan har inte kommit upp från Småland på evigheter. Saknaden av Mikka är så sjukt enorm att jag tror jag går åt, vi som offrade allt för att ses förr. Nu kommer man bara med måsten och tidsbrist, istället för att ta sig i kragen. Det är trist. Jag som tar mig tid och pengar till att resa till andra länder, men jag kan inte ens hälsa på min bästa vän i samma land. Skamligt. Det måste bli en ändring. Nu passar jag på att luncha med Nima, när jag ändå har dötid i Gbg imorgon, innan tåget skall ta mig till Danmark och sedan vidare till Orly. Det kommer bli fullständigt kanon. Det var inte längesedan jag träffade Jennifer, men himmel vad jag saknar henne! och att få uppleva Paris med den kvinnan... Det kan bara inte bli bättre.
Les triplettes, det är vi det. En fin fin trio må jag säga. <3
Vi ses efter Paris vänner. Allihop. Älskar ju er. (och ja, Moulin Rouge gör mig aningen sentimental.)


Frankrike, Norge, Tyskland, Lysekil och Örebro står högst på listan. Tur att man har slitit som ett djur i sina dagar så att man har undansparad ekonomi, säger jag.